• Decenniets första gottute-tur

    Kenneth behövde hjälp med en invigning av en ny tältkåta. Vi var inte svårövertalade…! Invigningen grejades med en lagom blandning av seranoskinka med en palo cortado, fisksoppa, fajitas, pannacotta med

    Läs mer »
  • MysMidsommar i MisterHult 2017

    I år firade vi midsommar i Misterhults granna skärgård. Helene, Stefan och jag började helgen med en mysig nattpaddling till Lilla Bergö där Kenneth och Kerstin väntade. De sov som

    Läs mer »
  • Vivaldi-paddling

    Jodå, vi fick alla fyra årstiderna på ett bräde. Och en superhärlig påskhelg! 🙂 Det blev både höstgrå novembermoln och friska vårvindar med blå himmel. Vi hade riktig sommarvärme på

    Läs mer »
  • Det mesta regnar visst inte bort!

    Jodå, vi kom iväg till slut. Budskapet från SMHI var ju liksom inte jättebra, men vi bestämde oss så småningom för ostkusten och Misterhult. Fjällbacka kändes småkört med lite väl

    Läs mer »
  • Nytäppetträffen 2016

    Kan det ha varit 15-årsjubileum? Nån gammal kajakräv därute som har hållit räkningen? Hursomhelst – stort tack till Göran på Kajaksyd för ännu en lyckad upplaga av Nytäppetträffen. Den är

    Läs mer »
  • Fyra goa paddeldagar i Tjust

    Helene har länge varit sugen på att titta närmare på Spårö Båk så det blev liksom huvudmålet för turen, men mer om Båken senare. Först skulle det ju paddlas. Efter lite

    Läs mer »
  • Påskpaddling i Blekinge

    Vi mjukstartade årets påskpaddling med att ta in på hotell. Ja, ja, lite fusk är det ju men kändes ändå helt rätt en kulen och ruggig fredag kväll. Vi hittade

    Läs mer »
  • Vem drog ur proppen?

    Helgen 12-13 mars tänkte vi paddla. Så vi packade. Sen blev vädret uselt. Sen tappade vi lusten. Sen kände jag bara för soffan. Sen satte Helene ner foten och sa ”Nu drar

    Läs mer »
  • Vinga-span

    Följer man Hälleflundregatan i Fiskebäck så långt det går hamnar man till slut vid en perfekt iläggsplats. Strax innan vägen slutar passerar man hamnplanen som så här års fylls på

    Läs mer »
  • Helenes premiärpaddling i sötvatten

    Vet ni vad? Helene har aldrig paddlat i sötvatten. Aldrig glidit medströms i en å. Aldrig sjösatt sin Dex i insjövatten. Så illa är det, och så kan det väl inte

    Läs mer »

Snabba romrussin i reklampausen

Detta kreativa och snabba recept på glass med romrussin har jag fått av Jonas på bokförlaget  Calazo.

Rusa ut i köket när det är reklampaus. Plocka snabbt fram glass  ur frysen och sleva upp lagom mycket i favoritskålen. Ta fram vitlökspressen – jo, du läste rätt!! – och pressa lite russin över glassen. Avsluta med att ringla över rejält med rom. Sen fort tillbaka till soffan! 🙂

Nu behöver man ju inte göra som Jonas. Han tröttnade på en lyxig 15-årig El Dorado och använde den till sina romrussin. Spar  finrommen till avecen. En enklare Appleton Estate V/X duger gott!

Jonas, tack för tipset, men hur tusan gör du rent den geggiga vitlökspressen? 😉

Enligt säker källa funkar det utan russin också!

Hämtat Havana Club Selección de Maestros på Cuba

Vi besökte givetvis Havana Club-museet när vi var i Havana, Cuba.

Där fick jag syn på en nyhet för mig, Havana Club Selección de Maestros,  som enligt museets butik inte var avsedd för export. Given kandidat att köpa med hem alltså! Men när jag såg text om samarbete med Pernod-Ricard på flaskans förpackningen blev jag inte så lite misstänksam. Enligt butiken på museet så skulle den möjligen exporteras i framtiden, men just nu säljs den bara på Cuba…

Jo jo jo… Mycket snack! Nåja, den var grymt god och gick för svindlande 300 kr så det fick bli ett par flaskor. Väl hemma kollar jag Systemet och givetvis finns den på beställningssortiment, nr 87535 till 599 kr. Mycket snack var det ju, men grymt god är den, så visst det är väl en himla tur att den exporteras! 🙂

Seleccion Maestro är en 10-årig rom som blandats under ledning av Don Jose Navarro, master blender på Havana Club. Han har tillsammans med 5 kollegor valt ut 10-årig rom som sedan fått en finish på utvalda ekfat. Konceptet känns igen från deras Barrel Proof, och om jag förstått saken rätt kommer Selección de Maestros att ersätta Havana Club Barrel Proof.

Smaken då? Jodå, visst märks det att man plockat fram det bästa man har i lagret. Mörk i färgen, kryddig doft av kaffe, tobak, ganska torr i smaken, lite rökig med smak av ekfat och karamell. Perfekt balanserad – godis! 🙂

Riktigt snygg och stilig flaska som gör sig riktigt bra i barskåpet.

Gammal sockerrörspress.

Sockerrör, sockerrör och ännu mer sockerrör…

Hans namn nämns inte gärna – i stället säger man ”han med skägget”.

Trinidad på södra Cuba.

Vi, stranden och pelikanerna.

Det är kontrasterna som gör Cuba.

Tobaksodlare.

Helene i böljorna på Cayo Largo Sur, en pytte-ö 30 min flyg söder om Cuba.

Mölle by the sea

Årets första tur! Slätvatten och vindstilla när vi paddlade iväg från Fågelviken i Mölles södra kant mot fika i Ablahamn. När vi rundade fyren dök det dock upp meterhöga dyningar som sumpade fikaplanerna. Dyningarna var lite småstökiga mot stenstränderna och vi var rädda om kajakerna. Alltså retur mot Mölle. Lugnt fikaställe hittades och dagen var bara så perfekt! Kul att så många hängde med! 🙂

Mot fyren!

Fika.

Magnus, Marie och Tommy.

Trevligt besök på spork-BB

En möjlighet att kika på tillverkningen av LightMyFires produkter missar man inte.

I fredags blev vi guidade av Tommy Derbert och fick se oändliga mängder sporkar, matburkar, kåsor och allt annat som tillverkas i  LightMyFires fabrik i Västervik. Tommy berättade att eldstålet var första produkten. Så småningom kom matlådan till världen. Den innehöll den berömda sporken som  alla över hela världen älskar. Idag exporterar man sporkar, eldstål, matlådor i mängder till 49 länder. Imponerande!

Riktigt kul att produktionen finns kvar i Sverige. Numera står det också ”Made in Sweden” på sporkarna och då ska de verkligen tillverkas där också, säger Tommy. Planen är att släppa 2 nya produkter per år.

Tack till Bertil som ordnade besöket och Tommy för trevlig guidning! 🙂

LightMyFires produktion ligger i Electrolux gamla lokaler.

Tommy berättar.

Demobordet med råvaror.

Måååånga sporkar blir det….

Vad äter man med 20 000 sporkar?

Tjejsporkar?

Personalens sporkkonst av överblivna plastrester.

Blått är flott.

Syns i gräset.

Råvara.

Jättelåda på väg till Korea. Bye bye! 🙂

Blåsigt 10-årsjubileum på Örö

För 10 år sedan paddlade jag, Lars-Åke och Erik&Pia ut till Örö och inledde därmed en härlig adventstradition. Så nu var det dags för att ”nolla” för första gången och fira 10-årsjubileum.

Helgen började Helene och jag på fredagen med en övernattning på Lilla Bergö tillsammans med Kenneth, Paula, Erik&Pia. Kenneth hade installerat sig redan dagen innan och softat med lite fiske, fikande och läsning. På kvällen blev det glögg, brasmys, snack under tarpen och ett och annat underverk inom paddlingsgastronomin. Kenneth vann den tävlingen med god marginal när han bjöd på nyfiskad gädda som han lagade över elden.

Vi vaknade till en osannolikt fantastisk lördag med strålande sol och blå himmel. Definitivt mer april-känsla än advent. Kontrasten mot förra årets adventspaddling kunde inte vara större. Efter en lång solig frukost som gradvis gled över i en kraftfull fika drog vi ut till Örö i en rejäl medvind. Under åren har adventshelgerna bjudit på varierande väder, allt från bleke, till förra årets snöstorm. I år seglade det upp en nätt liten storm, Berit hette hon visst, som gjorde att vi surfade  till Örö på en dryg timme, en tur som normalt tar det dubbla tiden.

Det är skönt med traditioner. Man vet liksom vad som väntar. Så även den här helgen. Massor med god mat, bastu, lite promenad och trevligt snack. Precis som en adventshelg på Örö ska vara. Tack till Owe och Elisabeth!

Efter lite manfall i sista minuten blev det till slut jag och Helene, Erik och Pia, Paula, Kenneth, Marja och Henrik som njöt av en alldeles väldigt go Örö-helg.

Känner jag Kenneth och Erik rätt kommer de snart med bilder från helgen på sina bloggar.

Glöggvärmning på hällen.

Kenneths gäddhäng.

Lördag morgon på Lilla Bergö.

Förra året var det aningen mer snö! 

Förmiddagsmingel.

På väg till Örö.

Medvindspaddling!

Paus i solen.

Nöjda med surfen över Örö-fjärden! 🙂

Stormen Berit fixade hyfsat med skum i västanvinden.

På Örö väntade sommarblommor i rabatterna. Vid advent i fjol låg här en meter snö…

Resterna av gamla eken på ängen bakom Owes och Elisabeths hus.

Första ljuset tänt.

Elisabeth häller upp jubileumsskumpa – rättvist ska det vara!

Erik och Pia passade på att fira 20 år tillsammans. Grattis! 🙂

Kajakplockepinn. Med +15 m/s i motvind var det både klokt, tryggt och behagligt att få skjuts av Owe. Tack för hjälpen!

Det spanas.

Owes silla-TV.

Paula.

Pia. 🙂

…och så den obligatoriska solnedgången. Nästan hemma!

In i dimman

Det var snyggt soldis när Helene och jag paddlade ut från Gissleviks camping vid Torhamn i fredags. Vi plockade en lärorik geocache vid gamla varvet på Hästholmen (jag har alltid trott att kölsvinet var utrymmet under durken…). Sen iväg till Vieskär där Kenneth och Kerstin dök upp i sin gula tvåa.

Gott käk och mycket snack under tarpen och så en skön natt  i sovsäcken. Lördag morgon bjöd på kompakt grå gröt – tjock dimma. Det blåste hyfsat – en märklig kombination av vind och tjocka som inte riktigt stämde. Efter långfrukost, långfika och långlunch började man ana solen och vi stack iväg till Stenshamn genom en blandning av dimma som fortfarande var ganska tät och läckert solljus.

På lördagskvällen lånade vi hamnens bastu – vilken höjdare! – lite mer gott käk och vi mådde alldeles perfekt. Hemvägen gick utomskärs förbi Ungskär, där vi oväntat hamnade  i en massa gammal sjö med oberäkneliga bränningar på halvannan meter. Det blev några rejäla sidsurfar bland klipporna – lite väl spännande ibland men allt gick bra.

På Långören hittade Kenneth några fiskare med alldeles för många gäddor, ett problem som han löste direkt. Två Staropramen var allt som behövdes.

Go helg med lite oväntat innehåll med allt från paddling i dimma till bastu och sidsurf i bränningar! 🙂 Kenneths bilder från helgen finns här.

Inget blogginlägg utan solnedgång, eller hur?

Gråare än så här blir det inte.

…. jodå – det blev det visst.

Helene på väg in i Stenshamn.

Pipa och fika.

I lä bakom fiskarstugorna. Prydliga Stenshamn var vinteröde och nästan tomt.

Kenneth rådde inte på gammelgäddan den här gången.

Första gången vi hittade en Travel Bug i en geocache. Nu ska den resa vidare!

Soluppgång söndag morgon.

Stenshamnarna kör miljövänligt.

Söndagspaddling.

Mot Ungskär.

Lunch i solen på Långören.

Kenneth – storfiskaren! 😉

Nöjd!

Botran Solera 1893 Gran Reserva Añejo

Har testat Botran Solera 1893 från Industrias Licoreras de Guatemala som också tillverkar den grymt läckra Ron Zacapa 23. När Botran Solera dök upp på Systemets nyhetslista kunde man ju inte hålla sig… 😉

Precis som Zacapan tillverkas Botran enligt solera-metoden i ett system som innehåller bourbonfat, portvinsfat och sherryfat. Det innebär i praktiken att Botran Solera är en blend på rom  mellan 5 och 18 år med en massa smaker. Lagring på  2300m och därmed lägre temperatur gör att rommen mognar långsammare och ”angels share” blir  mindre vilket ger större tyngd i smaken. Botran Solera är, precis som Ron Zacapa, en agricole på pressad sockerrörssaft från de finaste sockerrören, ”Virgin Sugar Cane”.

  • Färg: drar sig åt ljus mahogny
  • Doft: karamell, banan, persika, vanilj, apelsin samt bränd ek.
  • Smak:  mandel. honung, nejlikor, muskot, russin, kakao, kaffe, svagt rökig
  • Eftersmak: banan, lakrits och lite rökighet

En jämförelse mellan Botran och Zacapa? Om Zacapan är en trögflytande, maffig och mäktig hästspark av tunga smaker, så är Botran en liten lätt klackspark med elegant finess. Köp båda och prova! 😉

Botran Solera finns på Systemets beställningssortiment. Den kostar 403 kr och har nummer 86532. Billiga pengar för en fin rom man inte kan vara utan!

Riktigt snygg flaska, eller hur?

« Äldre inlägg Senaste inläggen »