Kenneth behövde hjälp med en invigning av en ny tältkåta. Vi var inte svårövertalade…! Invigningen grejades med en lagom blandning av seranoskinka med en palo cortado, fisksoppa, fajitas, pannacotta med
I år firade vi midsommar i Misterhults granna skärgård. Helene, Stefan och jag började helgen med en mysig nattpaddling till Lilla Bergö där Kenneth och Kerstin väntade. De sov som
Jodå, vi fick alla fyra årstiderna på ett bräde. Och en superhärlig påskhelg! 🙂 Det blev både höstgrå novembermoln och friska vårvindar med blå himmel. Vi hade riktig sommarvärme på
Jodå, vi kom iväg till slut. Budskapet från SMHI var ju liksom inte jättebra, men vi bestämde oss så småningom för ostkusten och Misterhult. Fjällbacka kändes småkört med lite väl
Kan det ha varit 15-årsjubileum? Nån gammal kajakräv därute som har hållit räkningen? Hursomhelst – stort tack till Göran på Kajaksyd för ännu en lyckad upplaga av Nytäppetträffen. Den är
Helene har länge varit sugen på att titta närmare på Spårö Båk så det blev liksom huvudmålet för turen, men mer om Båken senare. Först skulle det ju paddlas. Efter lite
Vi mjukstartade årets påskpaddling med att ta in på hotell. Ja, ja, lite fusk är det ju men kändes ändå helt rätt en kulen och ruggig fredag kväll. Vi hittade
Helgen 12-13 mars tänkte vi paddla. Så vi packade. Sen blev vädret uselt. Sen tappade vi lusten. Sen kände jag bara för soffan. Sen satte Helene ner foten och sa ”Nu drar
Följer man Hälleflundregatan i Fiskebäck så långt det går hamnar man till slut vid en perfekt iläggsplats. Strax innan vägen slutar passerar man hamnplanen som så här års fylls på
Vet ni vad? Helene har aldrig paddlat i sötvatten. Aldrig glidit medströms i en å. Aldrig sjösatt sin Dex i insjövatten. Så illa är det, och så kan det väl inte
Att 2020 skulle bli ett så flippat och urbota knäppt år var det ju ingen som kunnat föreställa sig. Ett vanligt år hade vi säkerligen adventspaddlat till Örö, mötts med kram av Elisabeth, druckit glögg och fått njuta av hennes goda fisksoppa. Definitivt badat bastu med dopp och, efter kvällens middag, sjunkit ner i sofforna i farfarshuset med en grym paltkoma.
Traditionerna sitter i och Örö dyker alltid upp i tankarna när det drar ihop sig till första advent, så även i år. Det kändes därför väldigt självklart att plocka fram lite goa Örö-minnen och göra årets pepparkakshus – den vedeldade bastun ute på bryggan! 🙂
Så här sent har vi aldrig bestämt oss! Med två uppsättningar kartor i packningen, Misterhult och Fjällbacka, tog vi beslutet i bilen med bara en km kvar till korsningen där E6an leder till västkusten och E4an mot ostkusten. Veligare än någonsin – dags för lite skärpning? Det blev i alla fall Fjällbacka som vann hårfint på aningen bättre lördagsväder. Bra beslut skulle det visa sig.
Vi bestämde oss dock för att de traditionella provianteringarna hos fiskhandlarna i Grebbestad och Hamburgsund fick vänta till en annan gång. Tufft beslut, men ändå inte. Distansering gäller.
Fyra goa paddeldagar, tre öar, varav en ny bekantskap – St Vassholmen. Allt från absolut stiltje på torsdagskvällen till dryga 20 m/s under natten på Dannemark. Spännande! 😉
Kenneth behövde hjälp med en invigning av en ny tältkåta. Vi var inte svårövertalade…! Invigningen grejades med en lagom blandning av seranoskinka med en palo cortado, fisksoppa, fajitas, pannacotta med likörmarinerad frukt. Och så rejält med solsken på det. Vi mådde bra! 🙂
Vi som invigde var Kenneth, Katarina, Helene och undertecknad.
Nu när Helsingborgskanotisterna varit så himla duktiga och fixat finansiering av ett nytt klubbhus är det ju på plats att både fira detta men också tacka vår gamle trotjänare.
Det gamla klubbhuset från 1936 tackar vi för lång och trogen tjänst genom att dokumentera det i pepparkaksdeg. Vi ska minnas Dig! Tack för alla kräftskivor, julmiddagar, midsommarfester, fikor och pizzahäng på trappan! 🙂 Du gjorde jobbet bra! Och som pepparkakshusmakare gillar man verkligen geometrin. 🙂
Nästa hus lär bli lite knepigare! 🙂
Det har ju blivit några fler pepparkakshus genom åren, både tält och fyrar. Här är några bilder på tidigare projekt:
En riktigt God Jul helsingborgspaddlare – och alla andra paddlare också för den delen! 🙂
Har ni tänkt på att cykling och paddling har faktiskt en hel del gemensamt? Först och främst slipper man bära sina prylar. De ligger i tryggt förvar under kajakluckorna eller i cykelväskorna. Skönt! Sedan har man den där lugna och meditativa lunken. Paddeln rullar och tramporna snurrar och man glider in i sin bubbla medan kilometer läggs till kilometer. Filosoferar lite. Tittar på utsikten. Har det gott. Fikar förstås! 🙂
Efter många goa vårpaddlingar var det definitivt dags att packa cykelväskorna och pumpa däcken för en tur på en vecka eller två. Vi har tidigare gjort turer genom Danmark (Skagen-turen och Elva öar) och tänkte därför vidga cykelvyerna till ett nytt grannland – Tyskland. Planen var att följa den tyska delen av Eurovelo 10, ”Baltic Sea Cycle Route”.
Vi tog tåg till södra Jylland för att sedan följa Östersjö-kusten. Exakt hur långt hade vi inte bestämt. Det fick väder, vind och ben styra. Vi hade 2,5 veckor på oss och möjlighet att cykla hemåt via Puttgarden, Sassnitz eller Swinoujscie – allt efter humör och cykelben. Till slut blev det en tur på ca 45 mil med 9 cykeldagar och 2 stranddagar med hemresa via Fehmarn, Puttgarden och norröver genom Falster och Lolland för att avsluta i Enö, en liten fiskepärla på sydvästra Själland.
Påskpaddlingen 2019 startade på grusparkeringen strax innan bron norr om Fjällbacka. Vi har haft flera väldigt fina påskturer på västkusten, men den här slår allt. Bara så magiskt bra. Nu var det skärtorsdag och vi paddlade förbi de första fiskebodarna i norra Fjällbacka. Himlen var blå, solen strålade och det fanns inte den minsta lilla pyttekrusning på vattenytan. Så fortsatte det på fredagen. Och på lördagen. Och på söndagen. Och…. ja – ni fattar, eller hur? Bara så magiskt bra. 🙂
Katarina och Karin begick sin Fjällbacka-premiär så vi passade på att visa dem några av de speciella ”sevärdheter” som finns i skärgården: statyn vid Ingrid Bergmans stuga, grytorna på Långeskär, fiskaffären i Grebbestad, den lite märkliga Björnåsen. Givetvis en promenad till lotsstugan på toppen av Dyngön. Som turens clou lyckades vi till och med ta oss ut till Väderöarna och en sväng ner till stugorna på Hamnerö. Det blir liksom inte bättre än så, eller hur?
Höll i paddlarna gjorde Helene, Katarina, Karin, Björn, Challan, Jesper och jag. Övernattningar och gott om häng på Lökholmen, Långeskär, Stora Måkholmen och Porsholmen.
De senaste veckorna har Helene varit lite ”hialös” (visst är det en fint gammalt ord!?) och haft rejäl tältlängtan. Hon köpte nämligen en ny vintersäck i mitten på december, en stilig Western Mountaineering Antelope. Då längtar man naturligtvis ut att testa och se vad den går för. Bra helgväder – sagt och gjort… fram med paddelprylar och tält och sovsäckar och kök och… och… och…och… fyllde 6(!) IKEA-kassar.